onsdag 30 juni 2010

Redovisning juni 2010

Här är det meningen att jag ska redovisa mina inkomster och utgifter för juni månad, precis som jag hunnit göra för januari, februari, mars och april men inte maj....

Det kommer. Kvittona finns liksom en liten "konsumtionsdagbok" som är ganska lätt att plocka fram och räkna ihop. Jag ska "bara" ta mig samman först ---

Bortsupna sommarjobb - är det att göra rätt för sig?

Ulrika på Fattiga Riddare Stockholm är arg idag - och det med all rätt, för historien om Fiskeriverkets representationskonto är verkligen illa, illa. Ur DN:s artikel från tisdagskvällen:

"Fiskeriverket satsade i fjol 16,8 miljoner kronor på fältkontroller för att stoppa olagligt fiske – och lade nära 18 miljoner på resor, fester och konferenser. De senaste fyra åren har verket spenderat över 56 miljoner på representation och resor, visar en granskning gjord av TV4 Nyheterna och tidningen Miljöaktuellt. "

56 miljoner på representation på fyra år. ARTON miljoner av våra skattepengar bara under fjolåret, medan mindre än sjutton miljoner gick till verkets fältkontroller.

Jag ställer detta emot vad Anders Pihlblad skrev på Politikerbloggen tidigare i år, om att regeringen satsar 100 miljoner kronor för att 15000 ungdomar skulle få sommarjobba under några veckor i sommar. Med den beräkningen kan man sluta sig till att dessa arton miljoner kronor hade kunnat ge ytterligare 2700 unga sommarjobb, om de hade disponerats på ett sådant sätt att de kommit samhället till nytta. Men nej, man har representerat bort pengarna! Supit bort dem, gissar jag.

Som mamma till en femtonåring som inte fick något sommarjobb i år, kan jag inte låta bli att bli arg. Ett sommarjobb betyder mycket för en tonåring. För en tonåring som växer upp med överskuldsatta föräldrar, eller "bara" i en familj där inkomsterna ligger under genomsnittet, innebär ett sommarjobb ett rejält lyft i livskvalitet. Det handlar inte bara om möjligheten att få känna sig vuxen och få egna pengar att spendera - för de ungar som har det tuffast betyder det skolkläder, riktig jacka till vintern, riktiga skor när snön kommer. Det handlar för den gruppen inte om godispengar, biobiljetter eller smink, utan om att kunna köpa själv vad de vuxna inte klarar att ge, och då handlar det ibland om det allra nödvändigaste.

Min egen dotter har tur, för jag lyckades få in en beställning under våren som gjorde att jag ligger "rätt" nu, och även om jag fortfarande är låginkomsttagare så kan jag erbjuda henne något att göra i sommar, för att jag har pengar till det. Det är inte roligt för henne att inte få jobba och tjäna pengar, men så är det och jag kan ordna något för henne ändå. Jag har tillochmed gett min bästa väninnas två pojkar varsin extra sommarslant, trehundra kronor var, så de får göra något roligt i juli. Men jag ser andra ungar i miljonprogramsområdet som inte kan få hur gärna föräldrarna än vill ge, för det finns inget att ge av. Jag ser ungar som inte kommer ut ur bostadsområdet på hela sommaren, som inte får göra någon resa, som inte kommer någonstans för att det inte finns resurser till dem. För att det inte finns pengar, och för att de inte själva kan påverka sin situation ens genom ett sommarjobb så de kan konsumera och skaffa sig vad de behöver. Och då svider det att veta att 2700 ungar i min dotters ålder hade kunnat få sommarjobb för de arton miljoner som Fiskeriverket valde att sätta sprätt på, när skattepengarna gick till representation.

Ulrika sätter ord på känslan såhär:

"Finns det inga politiker värda namnet här i Sverige? Det är inget annat än statsfascism det som pågår i Sverige. Och pengar finns det. Hur många middagar har inte skattbetalarna bjudit sina förvaltare (statstjänstemän) på? Hur gott skor sig inte dessa förbannade gubbar och gummor på den lilla människans arbete? Finns det ingen rättvisa?"

Jag kan bara hålla med henne. Det finns ingen rättvisa, när skattepengar kan supas upp medan de tonåringar som behöver sommarjobb inte kan få det, för att skattemedlen fördelas fel och läggs i fel händer. Nej, det finns ingen rättvisa.


Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 29 juni 2010

Jagar småpengar

Har nu på förmiddagen förnyat mitt avtal med elleverantören. Konsumentverket rekommenderar att man tittar på vad flera elleverantörer kan erbjuda, så man får mesta möjliga för pengarna, men när man har betalningsanmärkningar är det inte helt lätt att byta leverantör hiters och diters. Tur att leverantören har olika erbjudanden då, så man har någon möjlighet att få ner priset... Jag valde rörligt pris i ett år, för även om det small till och blev jättedyrt under vintern, så har det sänkts till mer normala nivåer nu och blir det riktigt lågt har jag möjlighet att binda mig ett år eller mer på ett fastprisavtal. I vilket fall som helst blir det billigare än det som kallas "tillsvidarepris", alltså det pris som man får om man inte gör något avtal alls med sitt elbolag. Och så slapp jag undan årsavgiften på 345 kronor också, och det gör ju inte ont precis. En sparad peng är en vunnen peng, eller vad säger man?

345 kronor kan vi äta mat i två veckor för.

måndag 28 juni 2010

Nej, jag kommer inte dit!

Ibland blir jag riktigt förtvivlad. Pressmeddelande ifrån Kronofogden per den 100621:

"Almedalen 2010

Vi kommer dit — gör du? För första gången deltar Kronofogden i Almedalsveckan. Det gör vi för att vi vet att det finns många missuppfattningar och fördomar om oss. Vi vill berätta om vad vi egentligen gör — och hur och varför.

Vår förhoppning är om kunskapen om Kronofogden och vår verksamhet ökar, blir det lättare att våga ta kontakt med oss innan det är för sent. Vi vill mycket hellre vägleda den som har växande skulder i tid, så att det slipper gå så långt som till indrivning.

Vi kommer att delta i följande paneldebatter — kom gärna förbi och lyssna!

• BRIS (Barnens rätt i samhället), söndagen den 4 juli kl. 15.00 — 16.30, Visby Högskola sal D 22 , Cramergatan 3:
Utsatta barn/barnfattigdom. Rikskronofogde Eva Liedström Adler deltar...."


Svar direkt: Nej, jag kommer inte dit! Hur intressant det än är. Att resa till Almedalen är nämligen en ekonomisk omöjlighet för 95% av alla överskuldsatta, vare sig vi redan ligger i KFM:s stora databas över skuldsatta med betalningsanmärkningar, eller "bara" lever på luft för att vi göder inkassoföretagen för att slippa hamna hos Kronofogden. Att det är så vågar jag garantera. Vi har nämligen inga semesterkonton. Vi som har barn får lära våra ungar att vara utan, och att vara utan semester är bara en uppoffring i raden. Efter utmätning finns det knappt matpengar kvar till alla familjemedlemmar, så hur skulle man kunna åka någonstans? Läs vad Roger skriver om utsökning i barnfamiljer, så förstår ni bättre varför vi inte kommer vara på plats i Almedalen.

Sedan finns det säkert några skuldsatta gotlänningar som kan tänkas vara intresserade av att prata på tu man hand med en rikskronofogde, och en och annan politiker med betalningsanmärkningar lär också vara på plats för att ragga röster....så jag lär nog inte bli saknad. Men å andra sidan kanske hela den här apparaten inte är avsedd för oss som redan sitter i smeten utan bara för den som bara kan tänkas hamna där?? Tja, den här patienten kanske redan är död...?

En eloge till Kronofogdemyndigheten, dock: jag är glad att ni åker ut för att synas och höras, det behövs. Ni påverkar direkt och indirekt livet för omkring en halv miljon svenskar som befinner sig i en långsiktigt ohållbar privatekonomisk situation, och ni styr vardagen för de mellan 100000 och 120000 som har löneutmätning varje månad. Och ni slog huvudet på spiken med detta tillägg till pressmeddelandet:

"Det är inte lätt att ta död på fördomar när ingen vill släppa in oss
Vi vet att det finns många förutfattade meningar om oss och om vad vi gör. Att vi jagar skuldsatta och länsar deras hem på de sista ägodelarna till exempel. Allt för att hjälpa den som har en skuld att kräva in. Och det är ju sant att den som har en fordran måste få betalt, annars skulle inte vårt samhälle fungera.

Men faktum är att det är ingen hos oss som brinner för att driva in pengar, och vi tar inte heller någons parti i indrivningen. Nej, vi brinner för något annat: en idé om att göra nytta i samhället. Så att den som har en fordran ska kunna få betalt. Så att den som har en skuld ska kunna betala och dessutom få vägledning till ett skuldfritt liv. Och framför allt så att de överskuldsatta blir färre.

Jämvikten mellan indrivning och förebyggande arbete är central för oss. Vi kallar det balans — mellan impuls och långsiktighet. Mellan inkomster och utgifter. Mellan den som måste få betalt och den som inte kan betala. Balans i ekonomin, helt enkelt."


Jag talade häromdagen med en kvinna som under den gångna vintern eldat med böcker och gamla kläder för att hålla sig själv och sin funktionshindrade dotter varma, när Kronofogden mätt ut för mycket på sjukersättningen flera månader i rad. Vårdbidragen för den funktionshindrade dottern var lika utmätningsbegärliga de... hur kan man ifrån Kronofogdemyndighetens sida förvänta sig annat än ett bristande förtroende när människor, framförallt barn med funktionshinder, kan försättas i sådana situationer då myndigheten går fram som en slåttermaskin och kapar folk längs fotknölarna? Kapar funktionshindrade ungar längs fotknölarna då vi föräldrar inte kan skydda våra ungar emot er? Ska vi behöva skydda våra barn från en myndighet över huvud taget, i Sverige år 2010? Hur, i så fall? Och vet BRIS om att de åtgärder ni arbetar med för att driva in skulder också innebär att ni straffar barnen för vad vi föräldrar gjort, när vi satt oss i skuld?

Och hur går det ihop med Kronofogdemyndighetens uppdrag?

"En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda till överskuldsättning ska motverkas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig."

Jag tänker återkomma till detta lite längre fram i sommar när jag vet hur det gått för kvinnan ifråga, men för att komma till saken: Ja, förtroendet för Kronofogden är mycket lågt i vissa kretsar. Det kan förbättras. Det måste förbättras, och ett av de viktigaste stegen är att komma ut ur garderoben och delta i debatten. Risken finns att ni tycker jag är orättvis som kritiserar er, men jag tror också att det jag skrivit här är sådant som ni egentligen redan vet att ni måste lyckas ändra på, för barnens skull. Så, ha det så gott i Visby, ni som åker ner, och gå gärna ut och ta en öl på någon trevlig uteservering, ta gärna en stor stark för min räkning också. Så fortsätter jag riva skinn på er när ni är tillbaka igen.


Läs även vad Ulrika skriver!



Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

onsdag 23 juni 2010

Många dör efter skuldsanering. DN 100623

Så går drevet igen. DN publicerar en artikel om överdödlighet bland svenskar som genomgått skuldsanering, baserat på en undersökning som beställts av Konsumentverket. Utdrag ur artikeln:

"Den som gått igenom skuldsanering löper 33 gånger högre risk att dö än befolkningen i stort, visar en hittills opublicerad forskarrapport.

Det är Konsumentverket som beställt studien där forskarna följt upp de 1.116 skuldöversatta personer som beviljades skuldsanering 2003 och jämfört med folkbokföringsregistret.

Det uppseendeväckande resultat visar att 15 procent, eller 167 personer, 106 män och 61 kvinnor, hade avlidit fram till maj i år. Det innebär att gruppen har 33 gånger högre dödlighet än befolkningen i stort.

(---)

– Det finns en motsvarande studie i Norge och där är dödligheten bara 6 procent. Den enda tänkbara förklaringen är att de skuldsatta i Norge har högre marginaler, linjerna är helt enkelt lite mjukare jämfört med Sverige. Kanske kan det bidra till att folk där har råd att köpa mediciner och gå till läkaren, säger en källa som läst rapporten."

...och genast är det fritt fram att vräka ur sig vad som helst i frågan. Går det någon på Stureplan med ett plakat på magen och gapar
"-Pissa på en överkuldsaaaatt - graaatiiiiiis - läs DN och kommenteeeera - pissa på en överskuldsaaatt...."

För det verkar ju vara precis fritt fram att skriva vad som helst i kommentarsfältet?

Ett par exempel, kanske inte utformade av den del av befolkningen jag vill ha med att göra:

"Hmm, formodligen har skuldsaneringen inget med livslangden att gora. Snarare ar det nog sa att personer som rakar ut for skuldsanering ocksa lever de icke-ekonomiska delarna av sitt liv pa ett omdomeslost satt vilket i sa fall forklarar den okade dodligheten... DN: varfor gor ni sa dalig undersokande journalistik? Suck!"
(signaturen Ekonomen)


"Insatserna för skuldsanering kan istället användas till upplysningsarbete för att istället undvika skuldsaneringför de som lider av ekonomiskt vanvett. . Skuldsanering ses dessutom som ett lockande alternativ som till och med uppmuntrar både svagbegåvade och cyniker till dålig betalningsmoral. Före skuldsaneringens införande hade folk i allmänhet bättre betalningsmoral. Lägg ned!"
(signaturen Fattig)

Om någon därute fortfarande undrar varför vi överskuldsatta är så dåliga på att tala offentligt om hur vi har det, och varför vi inte vill låta omgivningen veta att vi har skulder.... gå hem och lägg dig och tänk en stund. Såhär blir vi bemötta. Ofta. På jobbet, på lekplatsen där vi är med våra barn, på bussen och i matbutiken. Överskuldsatt och andra klassens människa är tydligen samma sak. Eller?



Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Bättre begagnad Manna

Man jobbar deltid just nu. Inte bara för att vi har sedvanlig sommartorka på beställningsfronten, utan mest för att spara pengar åt företaget. Det är lite trist, för det innebär att julilönen blir liten, och det jag får i augusti är ju en tolvprocentig semesterersättning som bygger på det lilla jag kunnat ta ut under föregående semesterår, från första april -09 till sista mars i år, och det blir ju...också lite. Men fördelen är att jag får mer tid för mig själv, eller snarare mer tid att försöka fixa alla småproblem man lagt åt sidan under säsongen. Så just för tillfället är jag en bättre begagnad Manna.

Vissa saker kostar bara arbetet. Dammsugaren, tillexempel, var ju trasig och behövde lagas - och lagad blev den, med en hel rulle eltejp så att dammsugarmunstycket faktiskt sitter fast på röret igen. Det är bra! Andra grejer kostar mer: jag måste ordna en insättning på lilla Mannans nya klasskonto, där de andra eleverna redan har satt in pengar till en kommande skolresa (eller vad man nu ska ha slantarna till). Hundra kronor per termin i högstadiet - det är bara att lägga upp pengarna och välja bort något annat man hade velat köpa. Jag har även hunnit besöka det stora småländska möbelvaruhuset och handlat på mig några tallrikar, så nu slipper jag diska så ofta. Fem flata tallrikar är för lite, det bara är så. Cykeln fick jag ju hjälp med att laga, och jag har gjort det oerhörda och lyckats ragga upp en pytteliten mikrovågsugn för bara fyrahundra, så nu kan vi ta vara på matrester igen utan att behöva kosta på en uppvärmning i vanliga ugnen. Men sen kom det dyra bekymret, jag behöver kläder!

När jag inte haft pengar på ett år eller så, har det naturligtvis inte blivit några klädköp att tala om. Det gör inget, för jag har inte särskilt ont av det, och jag sliter gärna på mina gamla grejer till dess de bara duger att ha ute i skogen. Men när man passerat en viss gräns för vad man tar på sig på jobbet, när BH:n inte håller upp Humle och Dumle längre för att resåren är för slapp, när jeansen är för fransiga nertill eller får o-moderiktiga lufthål i aktern och deodorantfläckarna blir för fula på blusar och toppar, då är det svårt att göra sig representativ längre. Och att gå till butik och handla blir för dyrt, så här har det botaniserats friskt på secondhandladorna de senaste två veckorna. Och jag har lyckats riktigt bra, tycker jag.

Vad sägs om två par hela och nästan moderiktiga jeans för 390 kronor tillsammans? Två toppar och en lång tunika för 210 kronor? Ganska bra, eller hur, och när jag sen hittade ett par riktigt lusiga slitna jeans för femtiolappen i en fyndlåda slapp jag klippa av benen på något av mina hela par för att få shorts, och det var värt en peng. Just byxor är svårt att hitta bättre begagnade under vinterhalvåret när "alla" ska ha, men nu mitt i sommaren är det bättre chans att man hittar något. Det gäller att tänka utanför säsong, att köpa vinterkläder precis när första vårsolen tittar fram på himlen, och sommarkläderna mot slutet av juli när de flesta andra redan tittar efter höstens nyheter i affärerna. Samma sak är det med skor, om man bara kan vänta med att sätta på sig dem är det bästa läget att köpa vinterskor i slutet av februari när vårnyheterna är på väg att ta över hyllorna. För dem som inte kan vänta med att bära dem, för att de inte har några andra skor, finns det naturligtvis inget att välja på. Det är så man identifierar de allra fattigaste, i alla fall här i Mellanstad: man ställer sig på någon genomfartsled i miljonprogramsområdet och tittar på de förbipasserande, och varje gång man ser någon som bär vinterskor i juni eller somriga tygskor i januari vet man, att där går en som verkligen inte har annat att ta på sig. Det tecknet är lika säkert som ett brännmärke i pannan, "FATTIG".

Jag vet inte hur mycket jag egentligen kånkat hem från de kristna organisationernas loppisar och secondhandbutiker under årens lopp, men det har blivit en hel del. I mitt vardagsrum finns också saker jag kunnat köpa nytt, jag har en billig bokhylla, soffbordet köpte jag nytt liksom fåtöljerna - och så tjocktv:n förstås, för den kostade nästan gratis när platt-tv kom till Mellanstad. Men det mesta i mitt hem är mer eller mindre använt av andra innan jag fått hem det, och det får duga åt oss. Man kan inte definiera sig själv efter vilka prylar man har, men jag önskar ju ibland att livet vore enklare, framförallt när det gäller just pengar och konsumtion. Det skulle vara bra att inte alltid vara hänvisad till det billigaste alternativet, och kunna köpa kvalitetsgrejer som håller längre än det jag kan köpa nu. Det skulle också vara bra om det inte fanns några "trendsättare" som med jämna mellanrum påstår att det är "inne" att köpa begagnat, för då kanske de stora secondhandkedjorna kunde låta bli att höja priserna med hänvisning till "hippfaktorn". Och så skulle det vara väldigt bra om man slapp springa på folk man känner i dessa butiker, så man slipper dyka in bakom första bästa klädställ och stå där och trycka alldeles kallsvettig till dess folk har gått förbi, bara för att man tycker det är pinsamt att en f.d. affärskontakt ska få veta att man fyller på garderoben på Halvsunkiga Evighetsloppmarknaden AB.

Å andra sidan, vad gjorde han själv där då?

tisdag 22 juni 2010

Lagtext om Skuldsanering

Från Riksdagens hemsida.

Skuldsaneringslag (2006:548)

SFS nr: 2006:548
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 2006-06-08
Ändrad: t.o.m. SFS 2007:636
Registeruppgifter (regeringen)
--------------------------------------------------------------------------------

Allmänna bestämmelser

1 § Skuldsanering innebär att en gäldenär helt eller delvis
befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas
av skuldsaneringen.

Om ackord och konkurs finns särskilda bestämmelser.

2 § Kronofogdemyndigheten prövar ärenden om skuldsanering och
ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering.

Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat
sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till
skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under
skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en
betalningsplan enligt 9 §.

Konsumentverket skall stödja och ge vägledning för den budget-
och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för.

3 § Vid skuldsanering enligt denna lag behöver hänsyn inte tas
till föreskrifter om eftergift eller nedsättning i någon annan
författning.

En borgenär får utan hinder av föreskrifter i någon annan
författning godta ett förslag om skuldsanering enligt denna
lag.

Allmänna villkor för skuldsanering

4 § Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i
Sverige som är fysisk person, om

1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon
inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom
överskådlig tid, och

2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och
ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller
henne.

Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av
första stycket anses ha hemvist i Sverige.

Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas
skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de
ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina
förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat
under handläggningen av ärendet om skuldsanering.

5 § I fråga om den som är näringsidkare gäller, utöver
villkoren i 4 §, att skuldsanering får beviljas endast om det
finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa
omfattning och enkla beskaffenhet.

6 § En gäldenär som är ålagd näringsförbud enligt lagen
(1986:436) om näringsförbud får inte beviljas skuldsanering.
Detsamma gäller en gäldenär som tidigare beviljats
skuldsanering, om det inte finns synnerliga skäl för
skuldsanering.

Skulderna

7 § En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna
lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit
före den dag då beslut meddelas enligt 14 § andra stycket att
inleda skuldsanering. Skuldsanering medför att rätten till
ränta eller dröjsmålsavgift på en sådan fordran bortfaller för
tiden efter nämnda dag.

Vid skuldsaneringen får det bestämmas att en fordran som avses
i första stycket och som är beroende av villkor, inte är till
beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning,
inte skall omfattas av skuldsaneringen. I fråga om en sådan
fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan
författning bevilja anstånd med betalningen under den tid
betalningsplanen enligt 9 § löper.

En skuldsanering omfattar inte

1. en fordran på familjerättsliga underhåll,

2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan
förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979)
eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för
betalning av fordran,

3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda
skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 §
förmånsrättslagen, när det gäller egendom som har tagits i
anspråk vid verkställigheten,

4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är
beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation,
eller

5. en fordran som är tvistig.

Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när
Försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt
i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.

Innehållet i en skuldsanering

8 § Alla fordringar som enligt 7 § omfattas av skuldsaneringen
har lika rätt.

Utan hinder av första stycket får en fordran

1. ges sämre rätt, om borgenären samtycker, eller

2. betalas före andra fordringar, om den efter fördelning
enligt 9 § första stycket avser ett mindre belopp och det är
skäligt med hänsyn till omfattningen av skulderna och övriga
omständigheter.

I 23 § finns bestämmelser om vad som skall gälla i fråga om
fordringar som inte har anmälts i ärendet.

9 § Vid en skuldsanering skall det bestämmas

1. vilka fordringar som enligt 7 § skall omfattas av
skuldsaneringen,

2. vad som enligt 8 § skall gälla för dem,

3. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna, och

4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp
av varje borgenärs fordran skall betalas.

Det belopp som skall fördelas mellan borgenärerna skall
bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens
samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som
skall förbehållas gäldenären för dennes och dennes familjs
försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§
utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara vägledande. Det får
bestämmas vid skuldsaneringen att förbehåll även skall göras
för betalning av en fordran som, enligt 7 § tredje stycket
eller beslut som fattas med stöd av 7 § andra stycket, inte
omfattas av skuldsaneringen.

Av fördelningen enligt första stycket 3 skall det framgå hur
stor procentandel av fordringarnas belopp som skall kvarstå.

Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 4
skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att
bestämma en kortare tid.

Ansökan om skuldsanering

10 § En ansökan om skuldsanering skall göras skriftligen hos
Kronofogdemyndigheten.

Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av gäldenären.
Lag (2006:745).

11 § Ansökan skall innehålla

1. de uppgifter om gäldenären som anges i 33 kap. 1 § första
och andra styckena rättegångsbalken samt uppgift som visar att
gäldenären har hemvist i Sverige,

2. en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder med
uppgift om varje borgenärs namn, person- eller
organisationsnummer, postadress och telefon,

3. uppgift om gäldenärens inkomster och utgifter,

4. uppgift om förhållanden som avses i 4 § tredje stycket, och

5. de uppgifter om gäldenärens och dennes familjs personliga
och ekonomiska förhållanden som i övrigt är av betydelse för
prövning av frågan om skuldsanering skall inledas.

Uppgifterna enligt första stycket skall lämnas av gäldenären på
heder och samvete.

Bristfällig ansökan

12 § Om en ansökan är bristfällig, skall Kronofogdemyndigheten
förelägga gäldenären att avhjälpa bristen. Av föreläggandet
skall det framgå att ansökan kan avvisas om föreläggandet inte
följs. Föreläggandet behöver inte delges.

Kronofogdemyndigheten skall avvisa en ansökan om skuldsanering,
om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för
prövning i sak och gäldenären inte har följt ett föreläggande
att avhjälpa bristen. Lag (2006:745).

Avslag på ansökan

13 § Om det framgår av ansökan om skuldsanering eller annan
tillgänglig utredning att gäldenären inte uppfyller villkoren
enligt 4 eller 5 § eller inte får beviljas skuldsanering på
grund av 6 §, skall Kronofogdemyndigheten avslå ansökan.

Om det, sedan beslut har meddelats enligt 14 § andra stycket om
att inleda skuldsanering, framkommer att förutsättningarna för
skuldsanering enligt denna lag inte är uppfyllda, skall
Kronofogdemyndigheten avslå ansökan. Ansökan får också avslås,
om gäldenären inte inställer sig personligen vid ett
sammanträde eller om gäldenären i övrigt inte medverkar vid
ärendets handläggning. Lag (2006:745).

Inledande av skuldsanering

14 § Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning det behövs
inhämta upplysningar om gäldenärens personliga och ekonomiska
förhållanden från andra myndigheter. Kronofogdemyndigheten får
också, om det finns särskilda skäl, hålla ett sammanträde
enligt 17 § för att avgöra om skuldsanering skall inledas.

Om Kronofogdemyndigheten inte enligt 12 § avvisar eller enligt
13 § första stycket avslår en ansökan om skuldsanering, skall
myndigheten snarast besluta att skuldsanering skall inledas.
Lag (2006:745).

15 § När ett beslut har meddelats om att inleda skuldsanering
skall Kronofogdemyndigheten genast genom en kungörelse i Post-
och Inrikes Tidningar uppmana var och en som har en fordran mot
gäldenären att skriftligen anmäla den till
Kronofogdemyndigheten senast en månad från dagen för
kungörelsens införande. Om det finns särskilda skäl, kan
Kronofogdemyndigheten införa kungörelsen även i en eller flera
ortstidningar. Kronofogdemyndigheten kan också förlänga fristen
till två månader, om det finns särskilda skäl. Lag (2006:745).

Utredningen hos Kronofogdemyndigheten

16 § Har skuldsanering inletts, skall Kronofogdemyndigheten se
till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.
Lag (2006:745).

17 § Kronofogdemyndigheten skall kalla gäldenären att inställa
sig personligen vid ett sammanträde, om det kan antas vara till
fördel för utredningen. Vid sammanträdet skall gäldenären lämna
de ytterligare upplysningar som behövs för att avgöra frågan om
skuldsanering.

Kallelsen skall sändas till gäldenären under den adress
gäldenären senast har uppgivit i ärendet. Kallelsen behöver
inte delges.

I kallelsen skall gäldenären upplysas om syftet med
sammanträdet och om att ansökan kan avslås om gäldenären inte
inställer sig personligen.

18 § Kronofogdemyndigheten får till sammanträde enligt 17 §
kalla även en borgenär, annan myndighet eller någon annan som
kan bidra till utredningen av ärendet. Kallelsen behöver inte
delges.

Beslut om skuldsanering

19 § När det finns en tillräcklig utredning, skall
Kronofogdemyndigheten tillsammans med gäldenären upprätta ett
förslag om skuldsanering som innehåller de uppgifter som anges
i 9 §. Lag (2006:745).

20 § Förslaget om skuldsanering skall sändas till samtliga
kända borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringen
med föreläggande för dem att yttra sig över förslaget inom viss
tid. I föreläggandet skall det anges att ett uteblivet yttrande
inte hindrar ett beslut om skuldsanering. Föreläggandet skall
delges borgenärerna. Om en fordran som anmälts enligt 15 § inte
omfattas av skuldsaneringen, skall borgenären underrättas om
detta.

21 § Efter utgången av den tid som avses i 20 § skall
Kronofogdemyndigheten pröva om gäldenären skall beviljas
skuldsanering.

Ett beslut om skuldsanering skall genast kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar. Lag (2006:745).

Förbud mot exekutiva åtgärder

22 § Efter Kronofogdemyndighetens beslut om att inleda
skuldsanering får utmätning för fordringar som uppkommit
dessförinnan inte äga rum innan frågan om skuldsanering är
avgjord, om inte, efter överklagande, rätten på begäran av en
borgenär bestämmer annat. Om utmätning ändå sker, är åtgärden
utan verkan.

Första stycket gäller inte fordringar som enligt 7 § tredje
stycket inte omfattas av skuldsaneringen.

Det som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut
om betalningssäkring och verkställighet av ett sådant beslut.
Lag (2006:745).

Verkan av skuldsanering

23 § En skuldsanering befriar gäldenären från ansvar för
betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen i den
utsträckning som dessa sätts ned. Genom skuldsaneringen befrias
gäldenären från ansvar för betalningen av fordringar som inte
är kända i ärendet, om inte fordringen är sådan som avses i 7 §
tredje stycket.

Skuldsaneringen inverkar inte på den rätt en borgenär har mot
en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar
för fordringen.

Omprövning av skuldsanering

24 § På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ett
beslut om skuldsanering kan Kronofogdemyndigheten upphäva
beslutet eller, i fall som avses i 4 och 5, ändra det som har
bestämts i en fråga som avses i 9 § första stycket 2-4, om

1. gäldenären

a) har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,

b) har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs
eller exekutiv förrättning, eller

c) i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på
skuldsaneringsfrågans avgörande,

2. gäldenären i sin ansökan om skuldsanering eller annars under
ärendets handläggning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter
till men för borgenären,

3. gäldenären har lämnat oriktig uppgift till ledning för
myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift som omfattas av
skuldsaneringen eller underlåtit att lämna uppgift trots att
gäldenären är uppgiftsskyldig och den oriktiga uppgiften eller
underlåtenheten medfört att ett beslut blivit felaktigt eller
inte fattats,

4. gäldenären inte följer betalningsplanen, såvida avvikelsen
inte är ringa, eller

5. gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen
förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på
omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet.

I fall som avses i första stycket 5 skall ansökan ges in inom
fem år från dagen för skuldsaneringen. Om löptiden för
betalningsplanen har förlängts enligt 26 §, gäller i stället
den tiden.

Upphävs ett beslut om skuldsanering, blir en borgen eller annan
säkerhet som tredje man har ställt för betalning av belopp som
avses i 9 § första stycket 3 ogiltig, om inte tredje mannen
kände till eller borde känt till de omständigheter som anges i
första stycket 1 eller medverkade till att gäldenären åsidosatt
sina förpliktelser enligt första stycket 2. Lag (2006:745).

25 § På ansökan av gäldenären kan Kronofogdemyndigheten ändra
det som har bestämts i en fråga som avses i 9 § första stycket
2-4, om

1. gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen
förändrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på
omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet, eller

2. det finns synnerliga skäl. Lag (2006:745).

26 § Vid ändring av ett beslut om skuldsanering får löptiden
för betalningsplanen förlängas till som längst sju år.

27 § En ansökan om upphävande eller ändring enligt 24 eller
25 § av ett beslut om skuldsanering skall göras skriftligen hos
Kronofogdemyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgifter om

1. det beslut som avses, och

2. de omständigheter som åberopas till stöd för upphävande
eller ändring.

Om en ansökan är bristfällig tillämpas 12 §. Lag (2006:745).

28 § Bestämmelserna i 16-18 §§ gäller i tillämpliga delar även
vid Kronofogdemyndighetens handläggning av ärenden om
upphävande eller ändring av ett beslut om skuldsanering.
Lag (2006:745).

Överklagande

29 § Kronofogdemyndighetens slutliga beslut får överklagas till
tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt. Detsamma gäller
Kronofogdemyndighetens beslut att inleda skuldsanering. Om
gäldenären inte är bosatt i Sverige, får beslutet överklagas
till Stockholms tingsrätt. Överklagandet skall ges in till
Kronofogdemyndigheten inom tre veckor från dagen för beslutet.
Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag. Kronofogdemyndigheten skall
inte vara part i domstolen.

Ett beslut varigenom en ansökan om skuldsanering förklaras
vilande får inte överklagas. Lag (2006:745).

30 § Om tingsrätten bifaller ett överklagande av gäldenären,
skall den återförvisa ärendet till Kronofogdemyndigheten. Om
Kronofogdemyndigheten avslagit gäldenärens ansökan med
tillämpning av 13 § andra stycket och tillräcklig utredning
finns, får tingsrätten dock besluta om skuldsanering.

Ett beslut av tingsrätten att återförvisa ett ärende till
Kronofogdemyndigheten får inte överklagas. Lag (2006:745).

31 § Har upphävts genom lag (2006:556).

Övriga bestämmelser

32 § Om gäldenären försätts i konkurs, förfaller en av
gäldenären dessförinnan gjord ansökan om skuldsanering.

Om en ansökan om förhandling om offentligt ackord tas upp sedan
gäldenären har ansökt om skuldsanering, skall
skuldsaneringsärendet förklaras vilande. Om ackordet
fastställs, förfaller ansökan om skuldsanering.

Om gäldenären avlider, förfaller en av gäldenären gjord ansökan
om skuldsanering.

33 § Återkallar gäldenären en ansökan om skuldsanering, skall
ärendet genast avskrivas från vidare handläggning. Detsamma
gäller om ansökan förfaller enligt 32 §.

34 § Avslås eller avvisas en ansökan om skuldsanering eller
avskrivs ärendet från vidare handläggning sedan en kungörelse
har utfärdats enligt 15 §, skall samtliga kända borgenärer
genast underrättas.

35 § En överenskommelse som innebär att gäldenären eller tredje
man tillförsäkrar någon borgenär, vars fordran omfattas av
skuldsaneringen, bättre villkor än enligt skuldsaneringen är
ogiltig.

36 § Socialnämnder och andra myndigheter skall till
Kronofogdemyndigheten eller domstol som handlägger ett ärende
om skuldsanering enligt denna lag på begäran överlämna sådana
uppgifter om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden
som behövs för prövning av ärendet. Lag (2006:745).

37 § Ett beslut om skuldsanering får verkställas utan hinder av
att det inte har vunnit laga kraft.

Övergångsbestämmelser

2006:548

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007, då
skuldsaneringslagen (1994:334) skall upphöra att gälla.

2. För ärenden om skuldsanering som har överlämnats till
tingsrätten före ikraftträdandet och för ärenden om omprövning
där ansökan har getts in till tingsrätten före ikraftträdandet,
gäller äldre bestämmelser i fråga om förfarandet vid
tingsrätten.

3. Har löptiden för en betalningsplan vid en skuldsanering som
beslutats enligt äldre bestämmelser bestämts till en längre tid
än fem år, gäller äldre bestämmelser i fråga om den tid inom
vilken en ansökan om omprövning skall ges in.

2006:556

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på
prövningstillstånd vid överklagande av beslut som har meddelats
före ikraftträdandet.

Vem bryr sig om våra fattiga ungar?

Drygt 400 000 svenskar planerar att låna till semestern i år, visar en undersökning som Nordea släppte i förra veckan. I genomsnitt kommer man att lägga 16 000 kronor per hushåll på semestern. Det gäller garanterat inte någon av de många barnfamiljer som har skulder hos Kronofogden och därmed utmäts varje månad, om där finns något att utmäta. För ett hushåll som består av en överskuldsatt ensamstående mamma och ett tonårigt barn, motsvarar den tänkta semesterkassan på 16 000 kronor mer än två månaders leverne, efter löneutmätning. Förbehållsbeloppet för en sådan familj är, efter att hyran betalts men före elräkningen, totalt 7219 kr, varav cirka 4400 utgörs av den vuxnes normbelopp och drygt 2700 avser barnets behov. En semesterkassa på 16 000 är alltså inte att tänka sig, det torde stå klart för vem som helst. Man kan knappt överleva på 7219 kronor, ännu mindre semestra. Barn till vuxna med skulder hos Kronofogden blir automatiskt fattiga.

Just nu har ungefär en och en halv miljon barn sommarlov. En tredjedel av dem, eller ungefär en halv miljon barn, kommer att tillbringa sommaren hemma. Ungefär en kvarts miljon barn lever i hem där bristen på pengar är ett ständigt problem. För många av dem är det ett problem i sig självt att skolan stänger så länge, för att skolmåltiderna är en garanti för att de får mat varje dag. Tidningen Dagen skrev om det i samband med skolavslutningarna. Kommer Rädda Barnen att skriva något om det i sin kommande rapport om barnfattigdom? Har man varit i kontakt med Kronofogdemyndigheten för att få veta mer om den grupp barn som berörs av sina föräldrars skuldsituation? Och kommer någon alls att uppmärksamma de barn som lever i familjer med löneutmätning?

Jag vet inte, men jag tror att man kommer mer eller mindre avsiktligt kommer att segla förbi dessa viktiga frågor även det här valåret. Barn röstar inte, alltså räknas inte deras frågor. Kanske kommer man i Almedalen att få se en och annan politiker tala varmt om att förbättra förutsättningarna för den kvarts miljon barn som har det tuffast just nu, men jag kan inte tänka mig att någon enda politiker kommer att ta upp skuldsättningsproblematiken och hur den påverkar våra barn. På något sätt är det så etablerat, detta att vi som har skulder bara har oss själva att skylla och att vi får stå vårt kast, oavsett det ligger slarv eller sjukdom, dödsfall, skilsmässa eller företagskonkurser bakom skulderna. Och med det är frågan om arvssynd också utredd - om vi överskuldsatta är sekunda gods så är våra barn det också. Trots att de inte själva valde att födas till oss.

Och man är så misslyckad som förälder när man inte kan ge vad andra barn får.
Det är också något att ha i tankarna när man går och lägger sig till årets allra ljusaste natt.



Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndag 21 juni 2010

Sätt betyg på Kronofogden!

På sajten rejta.se, där man kan ranka företag och organisationer, har jag hittat en länk till betygssättning av Kronofogdemyndigheten. Naturligtvis har jag passat på att skriva vad jag själv tycker, inte minst som andra som söker information om Kronofogden kan få litet kött på benen om hur det är att ha med myndigheten att göra. Nyfiken? Sugen på att tala om vad du tycker?

Klicka in HÄR och skriv ditt hjärtas mening. Du behöver INTE tala om vad du heter utan kan använda signatur, men se till att lämna en giltig mailadress, det brukar vara korrekt "netikett" så man kan nås av ansvariga i efterhand om något uppstår.



Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

lördag 19 juni 2010

"Vaffan ska man säga..."

står det som rubrik på mailet ifrån Ulrika Ring, Fattiga Riddare Stockholm. Och jag fnissar glatt, för det är andra gången på ett dygn Ulrika skickar samma meddelande, och nu har hon nästan krupp där i andra änden av maillinan, det märks!

Mailet i sin helhet:

"Vaffan ska man säga...

..annat än att det blir plötsligt självklart varför vi inte får någon förändring av skuldsaneringslagen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringens-brollopsmingel-inlett-1.1124673 titta på bildspelet och bild nr 4. WHAT har hon på huvudet? Det där är den person som styr justitiedepartementet! Gott omdöme går inte hand i hand med position, heller... TA AV DIG VAD DET NU ÄR DU HAR PÅ HUVUDET MÄNNISKA!

//U --

Ulrika Ring
tel 0702 98 59 41
www.fattigariddare.info
http://blogg.fattigariddare.info"

...vad Ulrika är så galen på? Tja, titta själv:



Själv är jag av en annan uppfattning - det är utmärkt att Justitieminister Beatrice Ask går på offentlig tillställning i en hattskrålla hon uppenbarligen hittat på loppis, kanske hos Frälsningsarmén eller Erikshjälpen där jag själv brukar fynda. På så vis visar Ask sin stora solidaritet med oss som lever på existensminimum eller däromkring!

Tack till fotografen som för DN:s räkning tog bilden, det var snällt.

fredag 18 juni 2010

Rent mjöl i påsen

Kristen eller inte, det är flera år sedan jag slutade säga Pater Noster. Frasen "Vårt dagliga bröd giv oss idag" kan för en människa som är utbränd och arbetslös kännas ganska främmande, och som egenföretagare är jag än mer emot den formuleringen. Här ges ingenting, här fås ingenting. Vill jag ha bröd får jag jobba ihop till mjölet själv, och även om jag får ett bostadsbidrag av staten så tycker jag på sätt och vis att jag kan ha jobbat för det också, eller i allafall betalat skatt för det. Så nej, här givs inget bröd. Bara tillfälle att arbeta för mjölet. Fast Herren kanske står bakom arbetslinjen också? Alternativt får vi dras med konsekvenserna av att Han släppt oss fria att själva förvalta våra liv, och då får vi de beslutsfattare vi förtjänar.

För ett par dagar sedan passade jag på att ge Skatteverket ett tjuvnyp, när di.se skrev om de 50000 kontroller verket ska genomföra för att följa upp den nya kassalagen. Det var tacksamt att driva med, naturligtvis, för bilden av en skattmas med köksvågen i högsta hugg är lite komisk, och för en skuldsatt väldigt representativ för hur man emellanåt uppfattar verkets anställda, inklusive dem som befinner sig inom Kronofogdemyndighetens organisation. "De är bara ute efter att sätta dit oss" hör jag ibland. Tjänstemannen med "laxkalkylen" var definitivt ute efter att sätta dit någon, det håller jag fast vid.

Mitt företag berörs inte av kontrollen för vi hanterar aldrig kontanter. Svartjobb är det heller inte tal om, för vi kan inte ta in folk hursomhelst när vi är beroende av kundernas förtroende, men det är en annan historia. Summan är att vi lär slippa razzia i den här omgången, och det är jag tacksam för, men till saken: jag har fått ett mail med lite skäll från en läsare av bloggen. Såhär skriver h*n:

"...du ska bara vara glad att vi försöker komma åt företagare som fuskar, så de som sköter sig slipper konkurrera med dem som inte gör det. Och vi eftertaxerar inte vem som helst, men när man ser en restaurangägare deklarera att han inte tar ut nån lön och sen får reda på att han äger två lyxbilar då förstår man ju (----) har du rent mjöl i påsen behöver du inte vara rädd"

Och ja, det förstår jag också, att ni i vissa fall kan se att något inte stämmer, eller att en nolltaxerare eller för den delen överskuldsatt visar sig ha stora dolda tillgångar, eller att man gör jättestora inköp av råvara som sedan inte går ut i försäljningen och blir redovisade. Saker ramlar inte ner som Manna från himlen, och visst fuskas det en hel del, det ser jag ju i min egen bransch. Jag kan själv inte mäta mig med min f.d. arbetsgivare, idag konkurrent, som kör med svarta anställningar och fuskar med arbetsgivaravgifterna. Det är ett jätteproblem för mig, för det gör att jag tvingas ta alldeles för litet betalt för mina tjänster idag, jag måste det för annars tappar jag kunderna till konkurrenten som kan sälja billigare. Men, käre arge mailare, min poäng med inläget i onsdags var att peka på det ohållbara för vilken småföretagare som helst: när skatteverket bestämmer sig för att man är en fuskare, då har man inget att sätta emot. Man är så liten, så liten, och även om det händer att fuskanklagade företagare får rätt tillslut, så tror jag att oskyldiga drabbas också.

Tar man då en sådan berättelse som den som Elias Melkis, i boken När skatteverket anfaller, och tittar närmare på vilka personer som drabbas hårdast så kommer jag fram till något som inte är så roligt: det är inga klippare eller professionella skattefuskare som drabbas hårdast när den statliga myndigheten Skatteverket går till anfall. Det är små människor som jag, ofta tror jag i rena försörjningsföretag, dvs. när man driver ett företag med syftet att trygga sin egen och sin familjs försörjning. Jag tror att många av oss är invandrare i första eller andra generationen, och har svårt att försörja oss den vanliga vägen, som anställda. Företagandet handlar inte om stora affärer, miljonvinster eller att bygga upp en rikedom, utan om att få ihop precis det man måste ha så att man klarar sig själv och sina barn. I mitt fall handlar det om att jag fortfarande går omkring och hoppas att jag ska kunna arbeta mig själv helt skuldfri en dag. Och blir man då granskad och stämplad som skattefuskare, så har man inte heller resurser att ta sig ur fällan. Vilken småföretagare har råd att anlita advokater för att driva sin fråga emot skattemyndigheten i en process som kan pågå i hur många år som helst?

Ett exempel från Eskilstuna för några år sedan. Artikeln kommer från SVT.

"Kammarrätten rentvår en pizzabagare i Eskilstuna som upptaxerats av Skatteverket med omkring 400 000 kronor och fått ett skattetillägg på 40 procent av skatten på beloppet.

Skatteverket ansåg att mannen redovisade för låga intäkter, efter att ha granskat mängden mjöl som köpts och jämfört med antalet pizzor som uppgetts ha sålts.

Kammarrätten anser att utredningen inte är tillräcklig för att eftertaxera mannen och upphäver Skatteverkets omprövningsbeslut."


Den killen lyckades precis som Elias Melki stå emot och överklaga, och han fick rätt i Kammarrätten. Vilken kille! Men hur många klarar det? Och hur många går i konkurs istället varje år? Hur många år är de sedan borta från marknaden innan de (ibland) får skuldsanering och kan börja om från början, tio-femton år efter sin skönstaxering? Och hur många anställda på Skatteverket är så fullständigt besatta av tanken att kunna bevisa skattefusk, att de köper en köksvåg och en portion sushi, en enda som ska representera tusentals portioner som något slags "portionsreferens" och sitter och väger sushin med eller utan ris och/eller wasabi, räknar fram en tabell på fiskåtgång och sitter och räknar av mot leverantörsnotorna sedan? Är inte det ren ondska? Och varför sätter den onde handläggarens kolleger inte stopp för vansinnet?

Ulrika Ring på Fattiga Riddare Stockholm, som ju också varit företagare, skriver idag igen om Kronofogdens självbild. Hon är hård, men jag tycker inte hon är helt orättvis, för varför skulle anställda på en myndighet vara befriade från samma självkritiska tänkande som vi andra måste hantera dagligen? Vi kör ett litet rollspel, hon och jag, där hon är Den Onda Skuldsatta som river skinnet på KFM och kritiserar dem så mycket att jag måste träda in som Den Goda Skuldsatta, försvara det system vi har och säga att "Jamen, någon måste ju hantera skuldsättningen och de skuldsatta, annars blir det ju kaos och jag tror inte alls att de som jobbar på KFM är skvatt...." Ibland hettar det till emellan oss, vi är inte alls överens i alla frågor, men idag kom vi till en sällsynt gemensam slutsats och det är att den svenska modellen verkligen är unik, och tack och lov utrotningshotad. Det kommer nämligen en dag då Skatteverkets anställda, eller Kronofogdarna för den delen, inte längre har rätt att döma oss till skattetillägg eller utmätning eller andra tvångsåtgärder. Det kommer en dag då alla sådana frågor måste avgöras i domstol, och där kom vi slutligen till samsyn. Först då frågan avgörs i domstol kan man som skattebetalare, som egenföretagare eller anställd, eller som överskuldsatt, känna att man är utlämnad till lagen och inte till den enskilde Skatteverksanställdes goda vilja. Det är rättssäkerhet. Dit vill vi. Och det må vara femton år kvar till dess att vi når målet, men det får då bli femton goda år med många arga mail och hetsiga diskussioner över telefon om så behövs, och kanske en och annan ilsken catfight också. Eller hur, Ulrika? Så stickor och strån står om det!

Skattmasen har haft detta ämne uppe på sin blogg ganska nyligen, innan jag hade hunnit sätta mig in i frågeställningen närmare. Läs gärna vad han skriver, och de kommentarer som kommit till sedan dess. Nu har Skattmasen varit väldigt tyst en längre tid, jag hoppas han skriver snart igen för han har ett bra intellekt och det uppskattas varmt, även av Ulrika Ring fast hon hellre skulle dö än erkänna det offentligt :P


Intressant?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

torsdag 17 juni 2010

Original Inkasso - ett osmakligt skämt eller?

Att kredit- och inkassobranschen idag är i stort sett oreglerad visste vi.
Att kredit- och inkassobranschen ofta är anlitad av mindre seriösa aktörer visste vi.
Det jag inte visste var att det är riskfritt för kredit- och inkassobolagen att skylta med sina mörka sidor... men å andra sidan kanske det är en bit av själva affärsiden för just det här bolaget? Alltså att sätta kriminella som galjonsfigurer.




Vill du veta mer om Original Gangsters sidoverksamhet Original Inkasso, hittar du deras hemsida på http://originalinkasso.com/?page_id=19

Personligen undrar jag om detta inte bara är en förgrening av Intrum Justitia som kör med tveksamma delgivningsmetoder via sitt dotterbolag Unicol, eller möjligtvis en del av Zeltz som brukade skylta med kamphund på sin hemsida?

Jo. Det känns ju bra att sånt här kan förekomma i Sverige... man är trygg som överskuldsatt, helt klart!

Ulrika skriver om Kronofogdens metoder och självbild idag.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

onsdag 16 juni 2010

Skattmasens nya verktyg: gaffel och våg! Egenföretagarslakten kulminerar snart, eller?

När man talar om trollen... jag började min dag med att hjälpa katten som fastnat med en klo i sin egen svans, fortsatte med att diskutera med Ulrika kring myndigheternas syn på egenföretagare såsom fuskare och halvkriminella, och kom såsmåningom till di.se och fick ett gott skratt när jag såg denna artikel:

"Skatteverket räknar pizzakartonger
Vill tusentals kunder ta hem sina halvätna pizzor från pizzerian? Det tror inte Skatteverket på. Nu åker restaurangen dit för skattefiffel och fler fuskande småföretagare står på tur.
---
En pizzeria i Stockholm får en dryg skattenota för sin verksamhet sedan det visat sig att matstället använt sig av svart arbetskraft och hållit en del av dagskassan utanför bokföringen. (--) När Skatteverket började räkna inköpta pizzakartonger och jämförde med hur många hämtpizzor man sålt visade det sig att tusentals pizzakartonger borde finnas på lagret, vilket inte var fallet. Också detta menar Skatteverket är ett tecken på att pizzaruljangsen var betydligt större än vad man uppgivit. "

Och så det underbara:

"Den andra restaurangen som fick påhälsning av Skatteverket, serverar främst sushi. Efter att myndigheten ”anonymt” köpt en mellansushi på restaurangen och sedan vägt ingredienserna gick det att beräkna bruttovinsten. Med hjälp av en ”laxkalkyl” åkte även sushirestaurangen dit för fiffel med intäkter gällande mat och dryck samt arbetsgivaravgiften. "

Joo, kriminella är vi allihop eller hur? För det kan ju inte vara så att man valt att vara egenföretagare för att man tror på att det ska gå att livnära sig på egen verksamhet INOM lagens ramar, eller hur? Så dum kan man väl inte vara *hrrrm*

...jag kan liksom se framför mig hur Skattmasen sitter där och pillar i sushin med en gaffel, väger portionen och sedan räknar på grammet hur många portioner man kan tänkas få ut av ett par kilo fisk...Kollar man sedan mot leverantörsnotorna går det garanterat att få fram "bevis" för att något hekto försvunnit i hanteringen, och så har man ett åtal klappat och klart, och så är ännu en FUSKARE till egenföretagare borta från kartan, ruinerad, konkursad och överskuldsatt, och med detta dömd till evigt lidande och för tidig död. För spill kan det förstås inte vara tal om, eller?

Ulrika hade en poäng med sitt inlägg om Svenska krusbär på gamla bloggen.

Anders Linder på SVD får också poäng av mig, för att han förstått att det handlar om rättssäkerhet, och att man som småföretagare är chanslös emot myndigheterna om de bestämmer sig för att slakta såväl det företag man driver som företagarens privatekonomi genom exempelvis ekobrottsanklagelser och/eller skönstaxering.

Mååååååd får inga poäng alls, för hon har missuppfattat sin roll sin näringslivsminister totalt. Hon borde verka för att underlätta för oss företagare, genom styrning av myndigheterna på ett sånt sätt att de hjälper oss istället för att stjälpa oss. DÅ skapar man jobb, Måd. Inte annars.

Och nej, det hjälper inte att baxa problemen framför sig heller, med olika anstånd och uppskov och andra kosmetiska förslag, för grundproblemet består: statens dåliga förvaltning av företagarnas förtroenden utgör idag ett hinder för egenföretagande, inte ett stöd. Så är det så väldigt konstigt om det verkligen har försvunnit ett hekto sushi, egentligen?

Gud, så arg jag blir ibland. Men det hjälper ju inte.




Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag 15 juni 2010

Ung, fattig och skuldsatt?

I söndags kom nyheten från SVT:s Rapport om att fler unga har skulder hos Kronofogden. Idag kommer en del av förklaringen: Aftonbladet publicerar idag artikeln Fler unga är fattiga, byggd på en rapport ifrån Ungdomsstyrelsen.

"Andelen unga med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten har närapå fördubblats sedan 2001"

slår man fast. Dagens Nyheter tar upp samma ämne, bara något tydligare:

"I fjol hade en av fem (22 procent) i åldersgruppen 20—29 år låg ekonomisk standard, det vill säga en disponibel inkomst på mindre än 60 procent av medianinkomsten.

År 2001 var andelen betydligt lägre, tolv procent."


Jämför detta med statistiken ifrån Kronofogdemyndigheten, gällande antalet ansökningar om betalningsförelägganden för personer i åldrarna 18 till 25 år:


2006: 104 468
2007: 124 560
2008: 130 593
2009: 157 438


Sätt detta i relation till resultatet av professor Tapio Salonens kartläggning vid institutionen för socialt arbete i Växjö:

300 000 av dem som står utan jobb finns inte med i a-kassesystemet. 80 procent av de som är unga och arbetslösa saknar a-kassa.

Så, igen då: kan man verkligen utbilda bort den stora andel unga som hamnar hos Kronofogden varje år, eller måste man se till att de har pengar att betala med innan de kan betala för sig?


Ulrika Ring, Fattiga Riddare Stockholm, om samma ämne idag.


Intressant?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

måndag 14 juni 2010

Dagens samvetsfråga, om ett alldeles hypotetiskt scenario

Nu får ni tänka att detta är en rent hypotetisk fråga, och att den absolut inte har något som helst med verkligheten att göra... men om, säger OM, en medelålders kvinna, säg en egenföretagare som dessutom är mamma till en handikappad flicka och utöver det har gamla och stora skulder som belastning i tillvaron, har eller har haft en person i sin närhet som dels har belastat henne ekonomiskt, dels har varit oärlig och slutligen visar sig ha gjort ett och annat utan kvinnans vetskap som har skadat både henne och hennes barn indirekt, och företaget direkt.... skulle du då ha

A) polisanmält en brottslig handling som personen har utfört, även om du visste att det skulle få negativa konsekvenser för personen ifråga och h*ns familj, med risk för repressalier men i hopp om att detta ska bli ett "Wake-up-call" för personen

B) slå tillbaka genom att på något sätt låta myndigheter såsom, tillexempel, Skatteverket och Kronofogden veta ett och annat som personen ifråga lagt en massa krut på att dölja, även om du visste att personens äkta hälft skulle få problem och den äkta hälftens arbetsgivare få EBM i hasorna och eventuellt sitta en stund på institution

C) gett efter för utpressning och betalat personen bara för att få vara ifred och kunna koppla av i sommar, trots att du inte gjort något fel som skulle kunna vara värt att betala för att slippa ansvara för

D) bitit ihop och ignorerat problemet i hopp om att personen ska nyktra till på egen hand och inse att h*n är fel ute, utan att behöva dra in någon utomstående.


Dagens samvetsfråga då: A, B, C eller D? Vad skulle du ha gjort?

Jag skulle personligen satsa på alternativ D, för man ska tro på mänskligheten in i det sista, och även den som är beredd att göra vad som helst för pengar kan ha sina stunder av insikt. Nu gäller frågan inte mig själv utan en bekant här i Mellanstad som har haft en tuff vår, men jag följer utvecklingen och hoppas såklart att allt ska lösa sig till det bästa.

söndag 13 juni 2010

SVT Rapport ikväll: Allt fler unga i kronofogdens grepp

Ny statistik från Kronofogdemyndigheten visar att unga vuxnas skulder växer. På bara fyra år har de obetalda räkningarna ökat med 50 procent.

Statistik som publiceras av SVT ikväll:

Ansökningar om betalningsförelägganden

Siffrorna avser personer i åldern 18 till 25 år.

2006: 104 468
2007: 124 560
2008: 130 593
2009: 157 438


Källa: Kronofogden


SVT skriver vidare:

"Kronofogdens statistik visar att det handlar mest om obetalda mobiltelefonräkningar och avbetalningar av konsumtionsvaror som de unga inte klarar att betala tillbaka.

-Vi tror att det kan bero på att unga människor har allt större möjlighet att skuldsätta sig, säger Karolin Kull, kommunikatör på Kronofogden till Rapport.

Karolin Kull säger till Rapport att det inte är ovanligt att de unga har flera mobilabonnemang registrerade på sig.

Enligt Kronofogden har många ungdomar dåliga kunskaper om privatekonomi och många saknar kunskap om vilka kostnader det innebär att flytta hemifrån. Därför vill Kronofogden att privatekonomi ska bli ett obligatoriskt ämne i gymnasieskolan."


En annan bidragande orsak, om man låter bli att göra det lätt för sig, skulle kunna vara att det idag tar många år för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket ger låga inkomster - ofta för låga för att leva på. Det kan du inte utbilda bort. Antalet otrygga anställningar för unga - framförallt genom bemanningsföretag som från en dag till en annan godtyckligt kan besluta vem som får jobba och vem som inte får - och ett försäkringssystem med en för unga nästan ouppnåelig a-kassa som ofta tränger de unga på arbetsmarknaden ut i socialtjänstens verkliga badlands, är det kanske inte så konstigt att fler unga inte kan "göra rätt för sig", tänker jag. Däremot är de en guldgruva för inkassobolagen: betala, eller bli utslagen från samhället för all framtid, det är det unisona budskapet från en bransch som bara sväller och sväller. Detta ser vi på Fattiga Riddares Forum, dit numer även mycket unga personer hittar och ber om hjälp att lösa sina desperata situationer. Är det så den svenska staten ska behandla de ungdomar som om några år ska betala in den skatt som krävs för att beslutsfattarna ska kunna få sina höga löner?

Tänk så många ungdomslägenheter man skulle kunna hyra för 135000 kronor i månaden!

Tillägg 100614: Ulrika Ring, Fattiga Riddare Stockholm kommenterar nyheten i sin blogg.



Intressant och pingat på Twingly.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

fredag 11 juni 2010

Det tar aldrig slut!!!



...jag menar det, det tar ALDRIG slut! Jag slutar jobba för veckan, går och handlar och köper en flaska vitt på Bolaget som jag öppnar och ska njuta av, jag lagar mat åt mig själv och säger OK till att den lilla Mannan tar fram falafel ut frysen åt sig och steka upp den för att hon inte vill ha det jag ska äta... och så ska hon bara köra falafeln i mikron först så den tinar, och så låter mikron plötsligt "EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE"!! Så nu är den OCKSÅ trasig, och om jag går och köper en ny (går inte) så får jag avstå från något annat, och nu MÅSTE jag få komma iväg till en tandläkare och på tisdag ska jag till doktorn igen så det går inte, vi får ingen ny mikro utan vidare och då får vi helt enkelt vara utan.

Vad fan ska jag nu göra? Har sparat massor på att kunna värma rester i mikron, och nu är den trasig den också.

Allt bara ramlar sönder i händerna på mig. Jag blir så j***a förtvivlad!

onsdag 9 juni 2010

Lelle tussen...

Såhär ser hon ut, den lilla skrållan som ska flytta hem till oss om några veckor för att hålla Kisse sällskap. Vi fick kortet ifrån hennes mammas ägare för några dagar sedan, och så har två förälskade Mannor suttit framför datorn och suckat och trängtat en stund nästan varje kväll...





Och sen om ett halvår kommer jag blogga här om hur jobbigt det är med små katter som jamar och vill leka på nätterna, om hur dyrt det är hos veterinären och om hur svårt det är att få något gjort när någon vill sitta på ens knä hela tiden, och då får ni stå ut med det och tänka att jag antagligen lever litet längre om jag får gnälla av mig ibland, och att det nog inte är så allvarligt. Är hon inte söt?

tisdag 8 juni 2010

Kronofogden tar skatteåterbäringen - en klassfråga av år 2010. Till den som har skall varda givet!

I dagarna får runt 2,8 miljoner svenskar skatteåterbäring, till en summa av totalt 20,7 miljarder kronor, skriver SVD idag. Att det går så snabbt idag med den elektroniska deklarationsmöjligheten, gör att många hinner få sina pengar till semestern, som ett tillskott i semesterkassan eller kanske som en extra buffert att handla för under regniga sommardagar. I DN uttalar sig Skatteverkets verksamhetsutvecklare Kaj Hoyer:
- Många har gjort husavdrag och rotavdrag. Så det är fler som får pengar och de får mer pengar än förra året.
Vad många svenskar kanske inte vet, är att den som har skulder hos Kronofogden går miste om sin återbäring, då Skatteverket överför pengarna direkt till fogden som använder dem till att reglera den enskildes skuldsaldo. Förra året, 2009, drabbade detta ungefär 70 000 svenskar. Så hur slår detta? Är fördelningen av indragna skatteåterbäringar jämn i samhället?

Utslaget per individ fick den genomsnittlige återbäringsmottagaren ungefär 7500 kronor tillbaka under 2009. Den genomsnittlige skuldsatte, vars återbäring gick direkt till Kronofogden, förlorade i genomsnitt 4887 kronor, alltså bara drygt 65% av vad genomsnittssvensken fick i återbäring.

Det kan bero på att överskuldsatte Sven, som blev arbetslös efter skilsmässan och idag sitter med underhållsskulder för tre barn till försäkringskassan, inte har råd med något hus att lägga pengar på så att han därmed kan få pengar tillbaka genom ROT-avdraget. Det kan bero på att Svea, 57 år, som blev långtidssjukskriven och sedan sjukpensionär i slutet av 90-talet, efter många år på bidrag och med släpande skulder hos Kronofogden, inte heller har råd att köpa så kallade Hushållsnära tjänster, och därmed inte kan få några pengar tillbaka genom RUT-avdraget. Så gör man när man ökar klyftorna i ett samhälle, så att var och en får lära sig sin plats i näringskedjan direkt: se till att de som har ska kunna få ännu mer genom ett skattesystem som gynnar de ekonomiskt starka, och se till att ytterligare utarma dem som har det svårt från början. För det är så det står i böckernas bok: Matteus 13:12

till den som har skall varda givet men från den som intet har skall tagas det han äger

Så cementerar man fattigdomen i det skikt som finns längst ner, de i Sverige kastlösa utanförställda, de som har betalningsanmärkningar och obetalda skulder, och därmed inte kan bemötas som fullvärdiga medborgare. Så ser vårt land ut idag. Är det så vi vill ha det?


Pingat på intressant och twingly.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 7 juni 2010

Måndagsblues

Kanske är det ganska representativt för hur livet för en överskuldsatt kan se ut. Jag vaknar i vargtimmen och har pengar i huvudet, eller bristen på pengar snarare. Inte den jag lever med idag, för jag har ju tagit ut lön nu och kommer tillochmed att kunna gå till tandläkaren om några veckor för att åtgärda det mest akuta. Nej, det som spökar idag är det som komma skall, för åren går fort nu och snart är jag inte mamma längre, bara Mannan, med allt vad det innebär.

Lilla Mannan är femton nu. Om ett år får jag inget mer barnbidrag för henne, hon får studiebidrag istället, men bara under skolterminerna. Underhållet i från pappa Manna lär finnas kvar så länge hon pluggar och jag antar att jag kan få bostadsbidrag tilldess hon fyller arton, men sen är det stopp. Jag måste hjälpa till att ordna ett eget boende åt henne så snart hon är myndig, för jag kommer inte ha råd att ha henne boende hemma i all evighet, och hon måste komma ut ur boet och skapa ett eget liv utifrån sina egna förutsättningar, med eller utan funktionshinder. Och så kanske jag har en någorlunda ordnad inkomst då, och så kanske jag kommer ha löneutmätning på heltid igen trots att skulderna aldrig kommer krympa när räntorna äter upp inbetalningarna till Kronofogden, och mamma Manna kommer vara bara Mannan och ha ett normalbelopp kvar när hyran är betald som kommer motsvara dagens 4400 kronor per månad, ungefär. Och jag kommer inte kunna hjälpa lilla Mannan med pengar då, för jag kommer få svårt att klara ens mig själv på den summan. Hur ska jag kunna överleva på så litet pengar? Och hur ska jag kunna få tag i en mindre lägenhet när lilla Mannan har flyttat, för då kommer jag inte kunna betala för att bo i en trea på sextio kvadrat längre. Kommer hyresvärden gå med på att jag flyttar till något mindre fast jag har betalningsanmärkningar? Och hur ska jag få råd att åtgärda alla skador i lägenheten när jag flyttar ut? Bara att titta på väggarna i den lilla Mannans rum ger mig huvudvärk, för hon har satt fläckar på tapeten så där måste tapetseras om, annars måste jag betala... Och hur ska jag få råd att flytta? För jag behöver hjälp om den nya lägenheten ligger mer än några hundra meter bort, och jag har ingen bil och ingen mer familj än lilla Mannan som kan hjälpa mig att bära.

Och så står jag barfota och halvnaken på vardagsrumsgolvet klockan halv fem på morgonen och tittar på soffan och tänker att den är så sliten nu så den kan jag förstås kasta, men det går ju inte för i soprummet finns ingen plats för så stora möbler och hur får jag iväg den till nån sopcentral utan körkort och bil? Och vissa saker kan jag kanske sälja och annat kan jag ge bort till lillan när hon flyttar, och sen kan jag i bästa fall sitta där i min nya etta resten av livet och vänta på att det ska ta slut nångång, för det känns ju så, skuldfri kommer jag aldrig att bli och råd att bygga upp något nytt liv får jag inte heller. Jag blir trettiosex i sommar och när den lilla Mannan flyttar ut kommer jag att vara trettionio, kanske. Och i min familj blir man i genomsnitt bara sextiotvå år, beräknat på hur gamla mina närmaste anhöriga har varit när de gått vidare, och då har jag tittat två generationer bakåt och räknat in farfar och farmor och morfar och mormor också. Cancer, infarkter, depressioner och påföljande självmord, eller bara olust att leva om man säger som det är, är väldigt effektivt när det gäller att avsluta en hel släkt, och ser jag det så, ja då har jag bara drygt tjugosex år kvar nu och sen är det över. Tjugosex år kvar i Kronofogdens rullar, och sen är jag skuldfri. Det blir väldigt långa år, känns det som.

torsdag 3 juni 2010

Rent gnäll

Det här är ett rent gnällinlägg från min sida, så om du känner att du är lite mätt på navelskådare som sitter och tycker synd om sig själva, ska du inte läsa det här. Jag är nämligen bara ute efter att få klaga. Högt!

När jag valde att starta eget, visste jag förutsättningarna. Det jag sysslar med är (förenklat) att hjälpa andra företag att få sälja sina tjänster, och jag är helt i händerna på mina kunder när det gäller tidpunkterna för olika kampanjer. Det innebär att jag från mitten av januari till slutet av maj, och sedan från början av augusti till slutet av november, får arbeta i ett rent halsbrytande tempo då nästan all min produktion för ett helt verksamhetsår måste skötas på drygt åtta månader - och sen står världen liksom stilla de andra månaderna, med små beställningar och för lite att göra. Det jag inte hade räknat med när jag körde igång ihop med min kompanjon, var att finanskrisen skulle bli så djup, så långvarig och så kännbar för företaget. Nu har det vänt, jag skämtar inte: krisen har kulminerat, den djupaste svackan är besegrad och sen november märker jag en visserligen svag men konsekvent uppgång för min bransch, och för de branscher jag arbetar emot. Hurra!! Det finns hopp om livet - men säkert får jag leva på litet iallafall ett år till innan jag kan räkna med att kunna ta en riktig lön, varje månad, precis som alla andra. Kanske längre...

Nu har jag inte orkat redovisa här på bloggen hur min privatekonomi sett ut de sista två månaderna. Det ser bättre ut nu, jag har tagit ut lite pengar åt mig själv och ligger inte minus längre, och jag har gott hopp om att kunna klara sommaren utan akuta problem. Redovisning kommer, men det blir längre fram när jag klarar att sitta med det. Just nu är jag upptagen med att bara vila när jag kommer hem från jobbet. Jag ser slutet på säsongen nu, jag har i stort sett bara att avsluta några projekt och sen är det juli och jag stänger verksamheten några veckor, laddar batterierna och får vara lite ledig, eller så ledig man nu kan vara när man är småföretagare... och sen kommer resten, och det är därför jag gnäller.

Resten - det är allt som finns utanför företagets fyra väggar. Jag har en dotter, en katt, ett hem, en garderob, vänner och en lillebror som jag behöver vårda om möjlighet bjuds, och allt har fått stå tillbaka nu sedan stora kunden äntligen kom igång med beställningarna igen och jag fick så mycket att göra att jag inte hann med annat än jobbet. Den här våren hade jag tänkt blogga ett par gånger i veckan om hur livet ser ut för mig - titta i inläggslistan till höger, vad blev det i maj? Kompakt tystnad, för jag hann inte ens tänka. Stressen blev för mycket, jag fick problem med sömnen, problem med panikångest, problem med att orka mer än att bara hantera det viktigaste - att jobbet blev gjort och knappt det, och nu när allt stillnar har jag ungefär tusen uppdämda behov som måste hanteras. Helst igår. Så nu är det till att sätta sig ner och skriva en lista, "MÅSTE GÖRAS UNDER SOMMAREN", och sedan prioritera stenhårt för att hinna beta av så många punkter som möjligt innan startskottet går i augusti igen. Och jag är trött på alltihop innan jag ens har börjat....

- Till att börja med måste jag hinna med lilla Mannan litet bättre, för vi har knappt pratat med varandra på länge. Hon har haft en tuff termin med klassbyte - jag ska berätta mer längre fram - och en papparelation som inte fungerar, och jag behöver få tid med henne och lyssna av hur hon mår, och sedan se om det finns något jag kan göra för att underlätta för henne. Om inte annat kan hon behöva bli "mammad", ha en mamma som alla andra som är hemma och lagar mat åt henne på kvällarna en period. Låter inte det ganska sunt?

- Katten behöver sin bit också. Hon blev en ensam innekatt för drygt sju månader sedan, då vår gamla kattskrutt fick avlivas på grund av inkontinens. I början gick det bra, kisse verkade inte störd av att vara själv när jag jobbade och lilla Mannan gick till skolan, men de senaste två månaderna har hon protesterat på morgnarna, varit klängig och velat väcka mig på nätterna för att kela. Nu har hon börjat rusa ut i trapphuset när jag låser upp dörren därhemma, och ställt sig utanför grannfruns dörr och jamat. "Det bor en katt därinne, öppna så jag får hälsa på" menar hon, och jag inser ju att det inte är bra och att hon behöver mer sällskap, och inte av mig utan av ett annat djur som är som hon. Så det är en av punkterna på listan, vi behöver ta in en katt till så kisse får en kamrat, och så löser vi det problemet.

- Jag behöver få träffa min bästa väninna, för det är ett år sen vi senast såg varandra och i vinter har varken hon eller jag haft pengar att ringa varandra för. Så jag har gjort det nu, köpt tågbiljetter för alldeles för mycket pengar, och så får vi ses ett par dygn och umgås med familjerna. Det blir familjen Mannas samlade semester år 2010, och det ser jag fram emot. Resan finansierar jag genom att äntligen ha sagt upp min hemtelefon, för att slippa kostnaden. Inte bra, men man kan inte få allt här i världen.

- Jag måste kolla hur brorsan mår, av olika skäl är jag alltid lite orolig men det är en annan historia.

- Sen behöver jag göra om en bit av min självdeklaration som blev fel i maj. Nu är jag lovad hjälp av en person som inte är bra på att hålla löften, men som vet hur det ska göras. Jag får väl muta med något för att få det gjort, huvudsaken är att det blir gjort så jag får bort det bekymret också.

- Jag måste storhandla. Usch. Hur ska det gå när jag har svårt att gå i affärer på grund av panikångesten? Jag får ta med mig lilla Mannan som sällskap då, hon brukar få mig att tänka på annat. Så får hon hjälpa mig bära, och så kan jag ta resten av kassarna på cykeln....

- Cykeln är lagad! Just det, den punkten har jag redan klarat av. Det visade sig att en person jag träffat genom Fattiga Riddares forum kunde byta däck på bakhjulet - och utan att peta hål på den nya slangen *hrrrrm* när däcket skulle krängas på, så nu har familjen Manna en fungerande cykel igen! Tack till den hjälpande handen, ifall han läser det här - rutinerade cykellagande trebarnsfäder borde helgonförklaras :)

- Jag behöver städa - och inte bara det där som syns, utan jag behöver städa inne i garderober och skåp, för nu har jag bara kastat in saker för att slippa se dem, och det gör att jag inte vet var mina sandaler är en gång. Jag behöver röja, kasta det som är dåligt och ta vara på en del annat. Mina vinterstövlar står på balkongen och luftar sig sen slutet av mars, och det är dags för länge sen att fylla dem med virat tidningspapper och ställa undan dem så de är redo för nästa vinter också. Men att få energi till att göra det....

- Sen har vi gått-sönder/måste-fixas/behöver-köpas-listan, och den är diger. Bara sen jag började blogga i januari har

elvispen skurit,
rullgardinen i mitt sovrum pajat en fjäder så den inte går att rulla upp,
mina favoritjeans fått lufthål i baken,
lilla mannans laptop gått sönder,
familjens dvd-spelare slutat läsa dvd-skivor (blinkar no disc) alltså trasig,
tv-n börjat krånga för av/på-knappen hakar upp sig,
antalet hela tallrikar i köket minskat till fem (5) styck,
Mannan hittat ett hål i en tand som gör lite ont,
lilla Mannan lyckats stänka något fett på tapeten i sitt rum,

och så vidare, och så vidare. Naturligtvis kommer jag inte springa iväg och köpa något så onödigt som en dvd-spelare bara för att jag vill ha en, men till tandläkaren måste jag nu i juli, innan jag blir sjuk av tandvärk och måste sova sittande i flera veckor. Och i eftermiddag ska jag gå till den kristna välgörenhetsorganisationens loppmarknadsbutik för att se om jag kan hitta en del småsaker begagnade. Det blir så när man levt på lite under lång tid, saker går sönder och man stoppar sina tillgångar i hålen så gott det går, vissa saker kan man ordna och annat inte. Man urholkas, och man får acceptera det.

- Och så måste jag ta mig samman och ringa landstinget igen och försöka ordna den förbaskade provtagningen som jag inte hade pengar till i februari... det emot allt förnuft att inte ta provet när man haft en massa cancerfall i släkten, men det är med det som med allt annat, pengarna styr.

- Och så är det snart säsong och jag behöver ta hem minst 100 liter svamp och 50 liter bär till hushållet, annars drar matkontot iväg för fort och det går inte.

Låter det mycket? Tja, förra året blev det över 300 liter totalt, och jag har redan slitit hem mer än 20 liter murklor och 10 liter nässlor, som kommer bli soppor med mera därhemma efterhand. Så har kvinnorna i familjen Manna gjort i all tid, drygat ut kosten med vad naturen haft att erbjuda, men det är också ett litet speciellt kapitel som jag ska berätta mer om längre fram. Men som ni förstår kommer jag att ligga i blåbärsriset när andra ligger på stranden även det här året, och säkert de kommande tjugofem åren också för den delen, om inte staten inför absolut preskription och skuldsanering som är genomförbar även för oss som INTE har stabil ekonomi...så fick jag in den också.

Jaja. Jag får fila vidare på min lista ikväll. Någon som har förslag på hur man blir av med den sen? För varje dag tillkommer nya punkter, och varje dag undrar jag när det ska ta slut. När tar det slut?

onsdag 2 juni 2010

Kronofogden får kritik av Justitieombudsmannen, JO 3834-2009‏

"Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att myndigheten i ett utsökningsmål begärt in intyg m.m. direkt från gäldenärens tandläkare.

Beslutet i korthet: En person vars lön var föremål för utmätning begärde att Kronofogdemyndigheten skulle ta hänsyn till tandvårdskostnader. Myndigheten tog då på eget initiativ kontakt med tandläkaren och ställde frågor. Åtgärden har bedömts som integritetskänslig. Kronofogdemyndigheten borde i stället ha överlåtit åt gäldenären att avgöra vilken utredning denne önskade förebringa.

Bakgrund och anmälan

Kronofogdemyndigheten hade sedan en tid tillbaka utmätt delar av Jürgen R:s lön. Jürgen R. påbörjade i december 2008 en omfattande tandvårdsbehandling. Den 14 april 2009 informerade han Kronofogdemyndigheten om detta, varvid han ombads att till myndigheten ge in ett kostnads/betalningsförslag från tandläkaren. Den 17 juni sände han in en kostnadsberäkning av vilken framgick att behandlingen beräknades kosta drygt 50 000 kr. Samma dag skickade Kronofogdemyndigheten ut en intygsblankett till Jürgen R:s tandläkare, som var privatpraktiserande. Avsikten var att tandläkaren, genom att fylla i blanketten, skulle intyga bl.a. att behandlingen var nödvändig och utgjorde det billigaste alternativet. Vidare begärde Kronofogdemyndigheten att tandläkaren skulle sända in ett kostnadsförslag. Tandläkaren kontaktade den 25 juni Kronofogdemyndigheten och uppgav att hennes jurister hade avrått henne från att lämna de begärda uppgifterna till myndigheten, eftersom de var sekretessbelagda. I en tjänsteanteckning hos Kronofogdemyndigheten i anledning av samtalet med tandläkaren antecknade handläggaren att hon "förklarade för [tandläkaren] varför vi behöver uppgifterna men det hjälpte inte, hon är rädd för att bli stämd av gäldenären".

I en anmälan till JO framförde Jürgen R. kritik mot Kronofogdemyndighetens hantering av ärendet.

Utredning

JO infordrade och granskade delar av Jürgen R:s akt hos Kronofogdemyndigheten. Därefter anmodades Kronofogdemyndigheten, huvudkontoret, att göra en utredning och yttra sig över handläggningen av ärendet, varvid myndigheten särskilt skulle yttra sig angående vilka överväganden som hade gjorts innan kontakt togs med Jürgen R:s tandläkare. Till Kronofogdemyndighetens yttrande var fogat ett yttrande från Västra verkställighetsavdelningen och en rättsutredning. Enligt rättsutredningen omfattas tandläkare av upplysningsskyldigheten i 4 kap. 15 § utsökningsbalken, UB, åtminstone i de fall behandling har påbörjats. I det aktuella fallet hade gäldenären och tandläkaren ett ekonomiskt mellanhavande som hade betydelse för om gäldenärens lön var utmätningsbar. Tandläkaren var därför enligt bedömningen i rättsutredningen skyldig att lämna uppgift om detta till Kronofogdemyndigheten, även med beaktande av den sekretess som gäller inom vården. Utredningens slutsats var därför att myndigheten inte gjort något formellt fel när frågan ställts till tandläkaren.

I myndighetens yttrande, undertecknat av biträdande processägaren Karin Berglöf Hedar och verksjuristen Barbro Marcus, angavs bl.a. följande.
Det kan konstateras att 4 kapitlet 15 § UB behandlar tredje mans upplysningsplikt. Tredje man har enligt bestämmelsen en ovillkorlig skyldighet att lämna upplysningar till KFM. Det finns inte någon skyldighet för tredje man att på heder och samvete skriftligen bekräfta lämnade uppgifter. Skyldighet att lämna upplysningar omfattar allt som hör till rättsförhållandet.

Den förfaranderegel i 5 kapitlet 14 § UB som ger myndigheten rätt att vid beneficieprövning förfara efter vad som är känt eller vad som kan utrönas utan omgång finns inte i 7 kapitlet.

KFM finner dock att det ligger i sakens natur att KFM med tillämpning av 5 kap 14 § UB kan inhämta uppgifter från tredje man vid bestämmande av förbehållsbelopp vid löneutmätning. Bestämmelsen är dock endast avsedd som en förfaranderegel för KFM. Den medför ingen skyldighet för tredje man att lämna svar på de upplysningar som KFM efterfrågar. Det finns inga rättsföljder kopplade till bestämmelsen.

Enligt KFM:s uppfattning är bestämmelsen i 5 kap 14 § UB till för ett informationsinhämtande som ska ske snabbt och utan tvångsåtgärder. I kommentaren [Utsökningsbalken - en kommentar, Wallin m.fl., 4e uppl.; JO:s kommentar] sid 238 anges telefonkontakt som exempel på uppgiftsinhämtande. Något hinder att med ett enkelt förfarande inhämta uppgifter skriftligen anges inte. Enligt KFM:s uppfattning kan bestämmelsen även innefatta ett skriftligt förfarande. KFM finner att västra verkställighetsavdelningen avsikt med försändelsen till tandläkaren endast varit, såsom det får förstås, en serviceåtgärd gentemot gäldenären och ett informationsinhämtande med stöd av 5 kapitlet 14 § UB. Någon tvångsmässigt uppgiftslämnande med stöd av 4 kap 15 § UB har inte varit ifråga. KFM har avstått från ytterligare frågor till tandläkaren efter dennes besked att inte inkomma med efterfrågade uppgifter.

[---]

KFM finner att det vid utredningen av förbehållsbeloppet vid löneutmätning funnits stöd att med tillämpning av bestämmelsen i 5 kapitlet 14 § UB ställa frågor till Jürgen R:s tandläkare. Jürgen R. bereddes tillfälle att yttra sig över vad Kronofogdemyndigheten anfört.

Rättslig reglering

Förbehållsbeloppet vid utmätning i lön. I 7 kap. 4 § utsökningsbalken, UB, stadgas bl.a. att lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll.

Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning kallas förbehållsbeloppet. Hur detta beräknas regleras i 7 kap. 5 § UB. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av s.k. normalbelopp. Dessa varierar beroende av olika omständigheter som t.ex. om gäldenären är ensamstående eller inte. De fastställs varje år av Kronofogdemyndigheten och ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden.

Kronofogdemyndigheten ger årligen ut allmänna råd om bestämmande av förbehållsbelopp vid utmätning av lön m.m. (För 2009 gällde KFM A 2008:1). Där anges att till vanliga levnadsomkostnader, som alltså ska innefattas i normalbeloppet, bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter. Myndigheten ger ut meddelanden med information som kompletterar råden. För 2009 gällde KFM M 2008:1. Beträffande tandvård meddelas följande information. Normalbeloppet får anses inkludera kostnader för årlig kontroll, enklare tandlagning och tandhygienist. Tillägg för tandläkarkostnader kan ske i samband med en större behandling av tandläkare. Tillägg bör dock endast göras för åtgärd som av tandläkare bedöms vara nödvändig. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande tandläkare samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att behandlingen är nödvändig och att behandlingen, om det finns alternativa behandlingssätt, utgör det billigaste alternativet. Av kostnadsförslaget bör framgå den totala kostnaden för behandlingen och gäldenärens andel härav samt hur betalning ska ske.

I meddelandet hänvisas till ett avgörande från Göta hovrätt, där de principer som kommer till uttryck i meddelandet tillämpats (beslut den 24 oktober 2008 i ärende ÖÄ 2468-08).

Kronofogdemyndighetens möjligheter att i utsökningsmål inhämta information från tredje man. I 4 kap. 15 § UB regleras tredje mans upplysningsskyldighet i utmätningsmål. Där framgår att tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos honom eller annat mellanhavande med honom, som kan vara av betydelse för bedömning i vad mån gäldenären har utmätningsbar egendom, och att ange mellanhavandets närmare beskaffenhet. I förarbetena har uttalats att bestämmelserna i 4 kap. UB gäller även vid utmätning i lön enligt 7 kap. UB, i den mån de kan bli tillämpliga vid en sådan utmätning (se prop.1980/81:8 s. 342).

Kronofogdemyndighetens möjlighet att inhämta information från tredje man är inte inskränkt endast till de fall där tredje man enligt 4 kap. 15 § UB är skyldig att lämna information om sina mellanhavanden med gäldenären. Myndigheten är i och för sig oförhindrad att ställa allmänna frågor om gäldenärens ekonomi och anställningsförhållanden exempelvis till grannar eller bekanta till gäldenären. JO har emellertid tidigare uttalat att omdöme, takt samt hänsyn till gäldenärens person och personliga omständigheter sätter givna gränser för myndighetens undersökande verksamhet. Efterforskning av det angivna slaget bör endast komma ifråga i de fåtal fall då den eftersökta informationen inte kunnat inhämtas genom myndighetens naturliga upplysningskällor, dvs. genom de register som myndigheten har tillgång till eller genom samtal med gäldenären (se JO 1985/86 s. 374). I 5 kap. UB finns regler om att viss egendom ska undantas från utmätning, dels med hänsyn till gäldenärens behov, dels på grund av egendomens särskilda beskaffenhet. I 5 kap. 14 § regleras förfarandet vid Kronofogdemyndighetens prövning av om viss egendom ska undantas från utmätning eller ej. Enligt bestämmelsen ska gäldenären lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom och som behövs för Kronofogdemyndighetens prövning. Myndigheten ska vid sin prövning förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång.

Skydd för den enskildes privatliv

Det allmänna ska värna den enskildes privatliv, 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen. Var och en har vidare rätt till respekt för sitt privatliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (Jfr vad som anförs om detta i JO 2009/10 s. 398, under avsnittet Rättslig reglering.)
I 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, som är tillämplig för bl.a. privatpraktiserande tandläkare, framgår att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården inte obehörigen får röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Att bryta mot tystnadsplikten är belagt med straff, 20 kap. 3 § brottsbalken. Att främja brott mot tystnadsplikt, t.ex. genom att söka förmå någon att röja uppgifter som omfattas av sekretess, är också belagt med straff, 23 kap. 4 § brottsbalken.Som obehörigt röjande anses enligt den nyss nämnda sekretessbestämmelsen inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Den som enligt 4 kap. 15§ UB är skyldig att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten kan således inte vägra med hänvisning till tystnadsplikt eller sekretess. Sekretessen gäller, med undantag för vissa situationer som är utan intresse i detta sammanhang, inte gentemot den enskilde själv. Den enskilde kan därmed medge att annars sekretessbelagd information om honom eller henne lämnas ut.

Bedömning

Ärendet gäller förutsättningarna för att medge en gäldenär tillägg till normalbeloppet för vissa tandvårdskostnader. Kronofogdemyndigheten har som framgått utarbetat egna principer för sådana tillägg. Principerna ligger väl i linje med lagstiftningens intentioner och de har även tillämpats i domstol. De bör därför godtas som gällande rätt.Den fråga som väckts i JO:s ärende gäller inte heller rimligheten i de villkor Kronofogdemyndigheten ställt upp utan hur förutsättningarna för att medge tillägget ska utredas.

Av utredningen i ärendet framgår inte med vilket lagstöd tjänstemannen på Kronofogdemyndigheten ansåg sig kunna rikta sin förfrågan direkt till Jürgen R:s tandläkare. I den till Kronofogdemyndighetens remissyttrande bifogade rättsutredningen har framförts att stöd för förfarandet står att finna i 4 kap. 15 § UB. I huvudkontorets yttrande har däremot framförts att stöd för förfarandet följer av 5 kap. 14 § UB.

Bestämmelsen i 4 kap. 15 § UB om tredje mans upplysningsplikt gäller, enligt vad som uttalades av lagberedningen, rättsförhållanden mellan gäldenären och tredje man som avser en utmätningsbar tillgång hos gäldenären (prop. 1980/81:8 s. 412).

Departementschefen anslöt sig till beredningens uppfattning (a. prop. s. 415). I detta fall gällde saken, som ovan konstaterats, inte efterforskning av gäldenärens tillgångar utan om gäldenären skulle få tillgodoräkna sig visst tillägg till normalbeloppet. Det var med andra ord fråga om ett annat slags utredning än den som avses i 4 kap. 15 § UB.

Bestämmelsen i 5 kap. 14 § UB får anses ge stöd för vissa utredningsåtgärder, exempelvis tredjemanskontakter, när den i det kapitlet föreskrivna beneficieprövningen ska ske. Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i 7 kap. UB, i vilket utmätning av lön särskilt behandlas. Det innebär emellertid inte att Kronofogdemyndigheten därigenom skulle vara förbjuden att i mål om utmätning av lön efterfråga information från tredje man. Av 7 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981) följer exempelvis att Kronofogdemyndigheten hos gäldenärens arbetsgivare eller på annat sätt ska inhämta uppgifter om förhållanden som kan vara av betydelse vid behandlingen av frågan om utmätning av lön. Det är emellertid av vikt att Kronofogdemyndigheten, innan en sådan tredjemanskontakt tas, väger behovet av åtgärden mot de nackdelar som den kan medföra. Ett tillägg till normalbeloppet med hänsyn till gäldenärens särskilda behov görs i gäldenärens intresse. Det är svårt att se annat än att det då måste åligga gäldenären att påvisa att de faktiska förutsättningarna för att medge tillägget föreligger. I princip är det alltså gäldenären som har utrednings- och bevisbördan. Det innebär givetvis inte att Kronofogdemyndigheten kan låta bli att leva upp till allmänna förvaltningsrättsliga servicekrav, än mindre regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Myndigheten är därför bl.a. skyldig att lämna gäldenären upplysningar om vilka rättsliga regler som gäller och om hur han eller hon ska förfara för att få sitt önskemål om tillägg prövat. Det kan även vara naturligt att myndigheten på egen hand inhämtar kompletterande information när detta från handläggningssynpunkt ter sig enklare, billigare eller snabbare än att "gå en omväg" via gäldenären. I de fall då en utredning, som bedömningen av ett ärende kräver, innefattar omständigheter av privat eller annars integritetskänslig natur bör en myndighet dock iaktta särskild försiktighet (jfr JO 2009/10 s. 398). De regler som finns uppställda till skydd för den enskildes privatliv måste respekteras. Det innebär att även om det för myndigheten ter sig smidigt att agera på egen hand bör den avstå från detta när det finns skäl att uppfatta åtgärden som integritetskänslig.

I detta fall har Kronofogdemyndigheten utan att inhämta samtycke från gäldenären vänt sig till dennes tandläkare med frågor av privat natur. Åtgärden har varit dubbelt integritetskänslig, eftersom den dels för tandläkaren exponerat gäldenärens ekonomiska situation, dels varit ägnad att för myndigheten röja uppgifter om gäldenärens medicinska förhållanden. Den uppkomna situationen skulle enkelt ha kunnat undvikas om Kronofogdemyndigheten hade anmodat gäldenären att inkomma med den utredning som krävs samt upplyst honom om att tillägget inte skulle kunna medges om utredningen inte företeddes. Det hade då legat i gäldenärens händer att avgöra vilken utredning han önskade förebringa. Han hade därvid även haft möjlighet att i den utsträckning det var nödvändigt lösa tandläkaren från hennes tystnadsplikt.

Kronofogdemyndigheten har sammanfattningsvis förfarit felaktigt genom att ta en direktkontakt med tredje man trots att något sådant behov inte förelegat, varvid myndigheten brustit i respekt för gäldenärens rätt till skydd för sitt privatliv. Att döma av den tjänsteanteckning som upprättats hos myndigheten har tjänstemannen sökt övertala tandläkaren att trots tystnadsplikten lämna ut information. Med hänsyn till att någon information ändå inte lämnades ut har jag inte utrett detta vidare. Jag erinrar dock om att det är straffbart att förmå någon att åsidosätta sin tystnadsplikt."


Detta kom till mig idag i ett mail ifrån sakkunniga Ulrika Ring, Fattiga Riddare Stockholm, den förening som tidigare hette Insolvens Stockholm. Kronofogdemyndigheten har gjort fel och Justitieombudsmannen kritiserar!

"JO har emellertid tidigare uttalat att omdöme, takt samt hänsyn till gäldenärens person och personliga omständigheter sätter givna gränser för myndighetens undersökande verksamhet."

Det är ljuv läsning, för frågan om ekonomisk integritet ställs ju hela tiden gentemot Kronofogdemyndighetens uppdrag att bland mycket annat utreda oss gäldenärer och vår återbetalningsförmåga. Många gånger går det bra, eftersom de allra flesta Kronofogdar är korrekta emot oss och gör sitt bästa för att inte trycka till oss i onödan. Sedan finns det situationer där man som gäldenär helt sitter i klorna på enstaka fogdar inom verkställigheten, alltså den utmätande delen av Kronofogdemyndigheten, som genom slarv, oförstånd eller ren illvilja (tar jag inte tillbaka på, nej) förvandlar en redan skör tillvaro till ett rent helvete. Ett av de senare exemplen på Fattiga Riddares forum är en ensamstående mamma, som var på väg att bli bostadslös för att en enskild handläggare på lokala KFM vägrade acceptera kvitton som ett bevis på vilken hyra hon betalade, och därför såg det som berättigat att trakassera kvinnans hyresvärd på telefon kvällstid vid upprepade tillfällen... samma handläggare som berövat samma ensamstående mamma så mycket pengar varje månad att hon haft svårt att köpa mat åt sina barn, så att socialtjänsten fick rycka ut akut med matpengar. Så tar staten med en hand och ger med den andra, när enskilda handläggare tillåts gå över gränsen för det rimliga, utan att någonsin behöva se konsekvenserna med egna ögon. Och hur många överskuldsatta och sjuka orkar i den här situationen klaga, överklaga, gå högre upp i hierarkin eller kontakta media för att få hjälp i en desperat situation? Inte många, och det vet den jäveln om.

Kronofogdens uppdrag? Ja, om du inte orkade klicka in på länken ovan, så skriver jag ut det här, i all korthet:

"En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda till överskuldsättning ska motverkas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig."

För det har regeringen bestämt.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,